Beskrivning
Fader okänd. Varje gång anteckningen har införts i en födelse- och dopbok kan man utgå från att tårar, verop och förbannelser har fällts av övergivna kvinnor och så småningom även av deras barn. Och någonstans i det fördolda har män hukat sig, gömt sig eller hårdnackat förnekat både kvinnan och hennes barn. Om detta dramatiska stoff handlar föreliggande bok.
Släktforskaren har i sin tur också yttrat ve och förbannelse eftersom en okänd far innebär att ett helt släktled avbryts i förtid. Han eller hon börjar därför febrilt att söka efter tänkbara källor utöver de normala i hopp om att ge gåtan en lösning.
Det har hittills saknats en handbok helt ägnad åt detta ämne. Det har visserligen sedan länge funnits goda råd och handfast vägledning, men spridda i en mängd artiklar i årsböcker, tidskrifter och numera även på internet, bland annat i nättidningen Rötter. Ett samlat grepp bör underlätta för forskaren.
I mitt yrke som arkivarie har jag mött 100-tals släktforskare som bett om hjälp när uppgifter om ett barns härkomst saknas. De har behövt kunskap om de källor som står till buds under olika tidsepoker, men också om hur de ska tolkas. Forskningen underlättas när man förstår den kontext handlingarna tillkommit i. Lagar och förordningar speglar samtiden de skapats för. Samhällets förändringar har påverkat lagstiftningen och därmed också de källor som nu finns kvar. Därför har en del fallstudier inkluderats i avsikt att ge läsaren en ökad förståelse för varför samhället och de drabbade individerna agerade så som de gjorde. Det förklarar också varför källmaterialet är rikt vissa perioder och uselt under andra.
Elisabeth Reuterswärd, *1940, är historiker och arkivarie. Hon disputerade vid Historiska institutionen, Lunds universitet, på avhandlingen ”Ett massmedium för folket. Studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle” (2001). Anställdes av Landsarkivet i Lund 1977 och har där fått omfattande erfarenhet av såväl släktforskning som övrig forskning i arkivhandlingar. Hon har författat handböckerna ”Att söka sina utländska rötter” (1995), samt tillsammans med Anna Svenson, ”Utländskt ursprung. Söka och finna i svenska arkiv” (2003). Har även publicerat åtskilliga böcker och artiklar i andra ämnen.
