Beskrivning
I sin tredje memoardel, ”England, detta England”, skildrar Alf Martin efterkrigstidens, krisernas och välfärdens England, den första brittiska atombomben, som hotade att splittra både nationen och kyrkan, Suez-krisen och Englands förhållande till kolonierna. På sitt karakteristiska sätt berättar han om kända och okända personligheter som Attlee, Macmillan, Eden, BBC-chefen Reith, teaterdirektrisen Lilian Baylis som alltid rådfrågade Gud, den persiske miljonären Nubar Gulbenkian, äldre herrar och medlemmar i Reformklubben. Med humor och självironi skriver han om sina egna erfarenheter av engelska företeelser och om vardagliga vedermödor. Alf Martin har levt och arbetat i England sedan 1931, då han lämnade sjömanslivet bakom sig och etablerade sig som journalist i London. När BBC startade utlandssändningarna svarade han för rapporteringen till Sverige. Under krigsåren då alla förbindelser med utlandet var brutna fick Alf Martin aldrig veta hur sändningarna mottogs i Sverige. Allra minst anade han att hans röst blivit legendarisk och att han hade miljontals lyssnare. England, engelsmännen och deras egenheter lärde han känna bla genom att cykla omkring på landsbygden och genom att flitigt sitta på åhörarbänken i parlamentet. Han lärde sig att lyssna på gräsrötter såväl som storpolitiker. Men hur fascinerad han än blivit av England har han inte ryckt upp sina svenska rötter. Sitt svenska medborgarskap har han envist behållit genom åren.
