Beskrivning
Intresset för släkt- och hembygdsforskning är stort. Många har forskat fram sina anfäder ur kyrkböcker eller på annat sätt. Det är sedan intressant att ta fram var anfäderna bodde och verkade. Och helst också något om förhållandena där de bodde.
Särskilt när det gäller landsbygden kan man hitta mycket av detta i gamla lantmäteriakter. När det gäller 1700-talet kan det ofta vara svårt att få fram var torpare o dyl. bodde. Rena personalia om anfäderna hittar man sällan i lantmäteriakter. Observera också att det inte finns någon fortlöpande redovisning ungefär som i kyrkböckerna. Det är vid något enstaka tillfälle som man får en genomgripande beskrivning, vanligen i mitten av 1700-talet vid storskiftet och någon gång under första hälften av 1800-talet vid laga skiftet. Den digitala revolutionen gör det möjligt att enkelt studera gamla kartor. Lantmäteriets hemsida Historiska kartor har betytt mycket för att förbättra tillgängligheten. Även om det också finns historiska kartor över våra gamla städer och andra tätorter, behandlar denna handbok huvudsakligen kartforskning kring landsbygdens storskaliga kartor med sina byar och gårdar. Men samma forskningsprinciper gäller oavsett kartornas innehåll.
Björn Johansson, civilingenjör i elektroteknik, släktforskare sedan 70-talet, tidigare styrelseledamot i DIS, deltagit i utvecklandet av släktforskarprogrammet Disgen, f.d. redaktör för Diskulogen, medlem i Kartografiska Sällskapet.
Karl-Ingvar Ångström, hängiven släktforskare från tolv års ålder, civilingenjör i lantmäteri, f.d. kartvårdschef på Kartvårdscentralen i Ånge, medredaktör för Borgsjöbygdens hembygdsbok samt vice ordförande i Sveriges Släktforskarförbund.
