Beskrivning
En skiss är vanligtvis inte en färdig bild utan snarare en viktig del av den designprocess som i hög grad tillämpas av arkitekter och designers. Genom historien har olika metoder och tekniker använts där skisser avbildat detaljerade undersökningar. Exempelvis uppvisar Leonardo da Vincis skisser en fantastisk briljans som bland annat sträcker sig över arkitektur och anatomi. Dessa skisser fortsätter att imponera än idag. Arkitekter strävar allmänt inte efter skönhet i sina teckningar utan de använder dem för att utforska idéer och koncept. Skisser sänder också ett personligt meddelande som tillför en unik och kvalitativ prägel.
SKISSEN SOM VITTNESBÖRD
Bilder som skapats genom historien visar hur människor instinktivt avbildat sina omgivningar och föreställningar. Arkitekter använder skisser för att skildra intryck. De fungerar likt en resekamrat som erbjuder en visuell återerinran eller ett upptecknande av en tanke eller känsla. Under sina resor till Grekland och Turkiet fyllde Le Corbusier anteckningsböcker med återgivningar av vad han såg som han sedan också ofta refererade till. Arkitekter tecknar för att se, och därefter vill de förstå om det handlar om en observation kommen från ett perceptuellt stimulus eller från en mental förnimmelse ur fantasin. Carlo Scarpa uttrycker detta träffsäkert: ”Jag vill se saker; det är det enda jag är säker på. Jag vill se och det är därför jag tecknar. Jag kan bara se en bild om jag tecknar den.”
METOD
Skissen är ofta oprecis, ledig och vag med funktionen att uppnå något mer precist, noggrant och otvetydigt. Tekniker och hjälpmedel, om det så är blyerts, vattenfärg, bläck, papper, lera eller dator, är inte avgörande när det gäller att beskriva vad som är en skiss. På ett tidigt stadium tillför de emellertid ett visuellt värde när de försöker vinna ett viktigt samtycke. Arkitekter förlitar sig mer på tekniken att göra skissen expressiv men samtidigt tillräckligt vag för att skapa mentala kopplingar. Inom arkitekturfältet används skisser i hög utsträckning, och arkitekter som Steven Holl, Massimo Mariani och Satoshi Okada har stått för ytterst känsliga och tankfulla skisser. Skissens framställning är inte begränsad till tvådimensionalitet och ofta använder arkitekter volumetriskt formade kroppar för att utforska alternativa infallsvinklar till en design. Sammanfattningsvis: vissa arkitekter använder kalkerpapper; andra väljer mer robusta och hållbara material. Och ju mer man ser hur olika arkitekter använder sig av varierande hjälpmedel, desto mer ter sig skisserna mångfaldiga och ovanliga.
SKISSEN SOM KOMMUNIKATION
Genom hela designprocessen förlitar sig arkitekter på skissen som ett medium för dialog och för att förmedla idéer med ett individuellt uttrycksätt. Skissen är den fysiska sinnebilden av deras tänkande och används på olika sätt från projektets början till det slutliga detaljarbetet. Skissen verkar utforskande och kan utgöra underlag för de första idéerna till ett konceptuellt första arbetssteg, eller så kan de vara del av kommunikationen mellan olika deltagare i processen. Skissen kan användas för att bedöma tillförlitligheten av ett beslut och erbjuda klargöranden, de används som diagram eller förenklade överblickar för att analysera invecklade koncept. Därför underlättar de också för att begripa komplexa kompositioner.
