Beskrivning
Hemma igen en vacker vårdag besöker de trädgården till ett hus i Gamla Enskede. Stora bollar och koner av buxbom gränsar av örtrummet under träden, en igelkott bor vid komposten och en katt kommer på besök. I människors iver att försköna och förädla platser anar de en stor lust och glädje att få bli skapande i tid och rum. Det är denna iver som genomsyrar deras bok.
En bra trädgård utvecklas långsamt. I det dagliga livet går allt så fort. Det är knappt man hinner med. Men i trädgården tar allt den tid som behövs. En krollilja behöver sju år från frö till blomma. Ett plommonträd av sorten ’Reine Claude’ bär inte frukt förrän efter minst lika många år. Att gå och vänta är också härligt.
Samhörigheten med en plats, möjligheten att vara ett med en plats – är inte det alla trädgårdars början? Trädgårdsmästaren och författaren Lars Krantz ställer frågan när han och hans följeslagare på trädgårdsresan, arkitekten och konstnären Lars Holmer, pustar ut i den gröna svalkan innanför murarna till en oas i Sahara efter en vandring genom öknen. Utanför murarna brinner solen som en förgörande best. Det är som att färdas i dödsskuggans dal. Därinnanför möter doften av frisk, fuktig jord, palm- duvor i trädkronorna och ljudet av rinnande vatten. Öknens oas som en doft av trädgårdens ursprung – hur upplevde de två resenärerna den då? Jo, de fann den ren, avskalad och utan krusiduller. Rakt på sak, en plats iordningställd för de växande grödorna, en skyddad plats där jordmånen förbättrats genom dränering och gödsling. En plats med vatten.
